Nya beslut. Ny framtid. Ny lycka.

Nu är det officiellt. Jag kommer "hem" (semester) mellan den 13-14e Maj. På så vis kan jag fira Jacobs födelsedag den 12 och min fina vän Johannas den 16e. Har ordnat upp mina betyg också och har mer än slutgrundbetyg där, så bara att söka skolor. Tänk vad livet kan gå bra ibland. 
Det känns bra att ha ett datum då jag kommer hem och det känns bra att skolan är helt klar, med hundra procent säkerhet. Vem hade anat detta? Kanske blir något av mig också. Får inte ni också panik över vad fan man ska göra med sitt liv ibland? Så länge jag aldrig slutar resa så känner jag att det mesta kan gå bra. Vi får väl se hur jag klarar mig utan Mims bara. Det är det största problemet jag har, vi är ju som ett gammalt gift par. 
 
I helgen ska jag och Jacob på en utav hans kusiners Engagementparty och i morgo ska vi köpa något att ha på oss till det. Är lite nervös, eftersom jag aldrig träffat liksom hela hans familj på det viset, men det ska ändå bli roligt.  På torsdag är det julias födedelsedag, men vet inte om hon ska fira på Fredag eller på Lördag. Förhoppningsvis Fredag, eftersom att det krockar med lördagen annars. Bäst som jag ärpå att dubbelboka får jag alltid köra på det som jag bestämde först.  
 

Ny frisör, nytt elände

Jag är petig med mitt hår. Har haft ett antal mardrömmar om just detta- att byta frisör.  Pelle är den bästa ( och nästintill enda) frisören som jag har haft. Han får alltid mitt hår precis som jag vill. 
Hursomhelst, efter åtta månader här i Australien bestämde jag mig för att en förändring var på tiden. Har dessförinnan bara klippt mig en gång, förutom de gånger Mimsan toppat mig och färgat håret hemma. 
 
I ett halvspontant infall bestämde jag mig iallafall för att göra Ombre Hair. Frisörsalongen ligger nära oss och allting verkade mycket proffsigt. Ända tills jag såg fläckar i mitt blonda hår, liksom randiga Zebra-ränder längs med håret, ser verkligen för jävligt ut! De försökte fixa till det och försäkrade mig om att jag kunde komma tillbaka om det inte gick bort. ( Varför skulle det gå bort...?) 
Efter tre timmar hos frisören, tog jag på mig solglasögonen och gick hem. Gråtandes. 
Jag orkar inte! 
Det positiva är dock att den bruna färgen är fin. I morgon går jag tillbaka och kräver åtgöring. Inte världens bästa bild, men here it is! 
 

Vardagslivet återstår

Upp och ner. Lite bakofram. Sådan har jag känt mig de senaste veckorna. Inte för att jag inte är lycklig, utan för att jag inte vet vad jag ska göra med allt. Kör numera på singla slant och entligt Kronan blev det att jag skulle stanna här i Australien. Har ju haft lite planer på att komma hem och sådär, om än bara några månader, men vill stanna. Tror jag.
Hur blir man någonsin säker på val? Singla slant är mitt nya motto. Blir så mycket lättare då.Här, fina ni. Här kommer lite random bilder. 
 
 
 

22-10-12

Dagarna går så fort här att jag börjar undra om det är ett allmänt fenomen i Australien eller helt enkelt bara mitt liv som går så galet fort. 
 
I helgen var jag och Jacob hemma hos hans kusin och dennes fru och tittade på film. Såg först och främst en riktigt bra film som heter Silent House, om jag inte minns fel. Väldigt bra skräckfilm,faktiskt. Speciellt med ett ljudsystem som det de hade. Sedan tittade vi på den sjukaste film jag någonsin har sett. Den gjorde mig illa till mods och var bara allmänt störd. Var det komedi, skräck, art house, skulle man skratta eller gråta? Jag vet inte, men kändes som att den endast var gjord för LSD-påverkade personer. 
 
Se själva: 
 

Great Ocean Road

 
 
 

Och hundra miljoner val...

Jag vet inte om jag någonsin har varit ett läshuvud, men nu kommer tiden i mitt liv då jag äntligen bestämt mig för att börja studera. Så var det ju det här med val... Jag kan inte ens välja chipssmak i affären, liksom. Hur ska jag någonsin kunna bestämma mig för vad jag vill plugga? Snart skriver jag ner allt jag har i kanske-högen  och lottar hejvilt. Har just gjort ett test på www.studentum.nu där jag blev "Ekonomiska Eva". Jag skulle väl kunna tänka mig vadsomhelst i och för sig, som inte har med nummer att göra. Måste dessvärre söka snart om jag vill börja plugga snart och ja känner det är lika bra att få det gjort. 
 
Nåväl, ska få mina betyg skickade snart och sedan börjar jag söka. ( Nöjd nu, Mamma?) 
 

Happiness och Melbourne Show

 
 
Bilduppdatering ifrån September. 
 
Jag och Jacob och Mimmi åkte till Melbourne Royal Show. Det var en varm dag och typ som Potatisfestivalen fast kanske 30 gånger större. Nästan enda gången jag inte varit full på en sådan fstival, bara det var väl en upplevelse i sig själv. Haha. Nejdå;) 

Så har vi fått låna en Longboard av Scott som vi håller på att lära oss åka, är faktiskt inte så dålig, trots min klumpighet som man kan tro. Kan ståoch åka men inte bromsa. Antar att det kan vara bra att lära sig också.
 
Nu längtar jag till sommaren och sschteek-tider. Kan fanimej behöva lite sol, så grönblek som jag blivit. Har nog inte ens varit såhär genomskilnig ens i Sverige de senaste åren...

Pimp And Hoes

En vinkväll för ett par veckor sedan spårade ur lite och perukerna vi köpte på Melbourne Show kom till användning.

Igår var det Johannes födelsedag och vi gick ut på en fin tapasrestaurang, jag, Johanne, Mads och Jacob såklart.
Mycket trevligt hade vi, sedan såg jag och Jacob en film och halvsomnade som vanligt i soffan. Jag är omöjlig med filmer, somnar ALLTID!

I helgen var vi och såg Taken 2, som var en inte lika bra variant av den första filmen, men ändå väldigt bra. Fick mig att vilja åka till Istanbul, faktiskt. Verkar vara en grym stad, ni vet ju hur jag är. Ska alltid längta dit jag inte är, men som sagt. Australien/Melbourne är världens bästa och skulle inte byta något i världen emot mitt fantastiskt underbara liv för tillfället.


Jag kommer inte hem, för alla er som undrar. Ska eventuellt hälsa på våran Uncle Stewart i Sydney innan han flyttar tillbaka och förhoppningsvis blir det en tur till Mia och Anna också, utifrån det vill jag uppleva saker lite närmare medan jag sparar pengar.
Mimsan åker ju hem i Februari, vet inte riktgit hur jag ska klara mig men jag har ju Jacob iallafall. Tack gode Gud för det. Bara två månader till Mamma och Mikael kommer och hälsar på och nästa vecka kommer våran brors syster och slaggar på soffan i några dagar. Det ska bli jätteroligt! Har inte träffat henne på många många år. ( Sjuka familjeförhållanden- JA!)


Tre månader senare....

Är sjukt dålig på¨att uppdatera här,  mest för att jag är bekväm eftersom vi inte har internet hemma, även om det finns tusen ställen runt om som har WiFi. Märkligt hur bekväm man blir alldeles för lätt när man bor i en stor stad. 
 
Vad har hänt då? Åker inte till Thailand, har bestämt mig för att stanna här ett bra tag, kanske inte ens kommer hem i Februari (förhoppningsvis inte). Är lycklig här och vill inte åka hem och har dessutom inte dirket något att komma hem till. När dagarna och veckorna blir till rutiner här och man liksom skaffat sig ett "riktigt" liv, känns Sverige väldigt långt borta, även om jag s åklart saknar mina fina vänner och familjen. 

God nyhet är dock att Mamma och Mikael kommer och hälsar på den 26e December! Can't wait! Det ska bli så sjukt roligt. Jag är ju dessutom ledig över jul. Vi  har fått nya huskamrater som är ifrån Danmark- Johanne och Mads. Fungerar jättebra att bo med dem och vi kommer bra överrens. 
Idag är det varmt, cirka 26 grader, men Melbourne varierar väldigt i vädret, ibland kan det vara 12 grader, kallt, blåsigt och regnigt, för att sedan gå över till 27. Hur konstigt? 
 
Har tappat min splitter nya kamera i toaletten och den verkar inte vilja starta något mer, eller startar gör den ju men "objektivfel" efter det... 
 
 
 

Starbucks- the place to be!


Idag skiner solen här i Melbourne, men hemma hörde jag att ni har 40 (?!) grader. Varierande väder, minst sagt.
Här är det vinter, men idag känns det nästan som en härlig vårdag, fåglarna sjunger, alkisarna på Glennferrie har letat sig ut och hänger som vanligt utanför Starbucks, där de målar "Picasso-konstverk" på gatan och kallar det konst. Istället för kråkor som kraxar har vi kakaduor och istället för sparvar har vi kanariefåglar.
Jag är så kär i Melbourne så det finns inte, missar dock början av sommaren, men har tänkt som så att jag ska komma tillbaka så småning om. Ska bara kolla upp vad det kostar att plugga, hur mycket lån jag kan ta och självklart tillslut bestämma mig för utbildningar. Det är inte lättare att välja här än vad det är i Sverige, kan jag inte påstå...
Idag har jag och Mimsan tvättdag. Innebär att vi måste gå till Laundryn med våra jättestora Ikeapåsar med all tvätt i och sedan hoppas att kläderna inte har blivit alltför fläckiga, krympt eller rent av gått sönder av maskinerna.
En del av våra kläder verkar bli mindre och min
dre för varje gång, men vet inte om det beror på att kläderna krymper eller om det är så att jag växer. Får hoppas att det inte är det sistnämnda.
Om en månad åker våra housemates iväg på en roadtrip längs östkusten. Vi måste hitta nya personer att bo med och efter ytterligare en månad åker jag till Thailand. Det ska bli så galet roligt och känns inte verkligt ännu, tog mig liksom tre månader att förstå att jag är i Australien.

Slitz



En utav ( de två) bilderna ifrån Slitz. För er som undrar över detta lilla "utvik" så var det bara en rolig grej och jag skulle aldrig få för mig att sitta och vresa med underlivet i störda vinklar eller något sådant, tycker att bilderna blev fina och de är inte för mycket heller.
Detta är den mest nakna bilden på den andra står jag bakom en bardisk och häller upp bärs.

Inte en stor grej alls med andra ord, men antar att det alltid kommer att finnas folk som tycker hit och dit. Så länge jag kan stå för dessa bilder ser jag inget fel med det och roligt hade jag. Ännu en erfaranhet rikare och definitivt en erfarenhet som inte alla har fått möjlighet att ha.


04-07-2012

Sitter på Starbucks och internetar lite med Mimmi och Theresa. Om två timmar ska jag till jobbet och det är väl inte världens roligaste, men heller inte världens tråkigaste, ni vet ibland känner man bara inte för det.
Är dock ledig i morgon och då ska jag på bio och se den där nya Nalle-filmen, har helt glömt bort vad den heter.

Idag är en riktig ful-dag. Känner mig enormt fet (PMS) men måste ändå börja träna lite inför Thailand, fit på stranden är definitvt ett måste. Längtar jättemycket, men känner samtidigt mig så hemma här att det kommer bli sorligt att lämna allting och alla.
Jag och Mims har varit i Kew och köpt Ukuleles också, så nu vet ni vad våran nya besatthet är. Haha, skitkul, dock stämmer min om sig väldigt mycket och det är sjukt irriterande, men det kanske går att fixa på något vis.

Saknar er!
Pusspuss
Lisa


Vem hade anat

Vem hade trott att livet skulle ta en sådan bra vändning. Att åka till Australien är det bästa jag har gjort och inte bara har det vidgat mina vyer utan även gett mig bättre självförtroende och (om möjligt) ännu mer kärlek till resandet. Dessutom har jag och Mims kommit varandra så när att vi börjar bli som ett gammalt gift par. Haha, love it! 

Har träffat så sjukt många underbara (och mindre underbara iofs) människor här i Australien och har alltid känt mig välkommen överallt. Man har sina ups and downs men här verkar det som att jag kan leva mer i nuet och mer ups än downs om man säger så. Visst kan jag längta ihjäl mig efter mina fina vänner och underbara familj där hemma, men faktum är att jag inte har hemlängtan.
Det enda jag är lite orolig över är pengar, jag måste skaffa mig ett annat jobb och jobba som fan i två månader och sedan är jag på god fot igen. Pengar är alltid ett problem för mig då jag är en shopoholic och dålig på att spara, men har tack gode gud inte shoppat alls mycket under tiden i Australien, inte i närheten av vad jag gjorde hemma. Orsak? Skitväder och beslutsångest, men tycker ändå jag gjort framsteg.
Tips till alla därhemma: RES!

Hello Thailand!

4
Julia på Carlton, som ligger på Bourke Street
Mycket har hänt på en månad. Svensk midsommar har firats ihop med endast tyskar ( och australiensare), jag har fått ett nytt jobb och sagt upp mig också, jobbade där i en vecka. Jag antar att jag inte är gjord att vara städerska. Jag har även bokat biljett till Thailand och åker ifrån Australien den artonde September. Gah! Är så himla spänd och nervös, men samtidigt så ska det bli otroligt tråkigt att lämna Australien, därför letar jag utbildningar i Melbourne och hoppas på att komma tillbaka förr eller senare, å andra sidan finns det så mycket jag vill se att jag inte riktigt vet var i världen jag ska börja. Well, Australien sex månader och Thailand på det är väl iallafall en bra början. Så ja, om två månader sticker jag till Thailand och ligger på en strand, jobbar på GG och har det bäst i värmen!
Fyfan vad livet är bra!
Bild ifrån Rhodos-2011

Tristan's Party

Mimmi och jag, tre timmar för sent!
Tristan och Eva, hade gått in för det!
Jag och Eva
Efter ynka "två glas vin" föll DJ:s ögon mystiskt ihop och stannade så hela kvällen.
Mimmi, jag och Lisa nr.2.
Efter en fruktansvärd bakfylla och en alldeles för sen dusch, väntan på Lisa i en timme, var vi äntligen på väg till Tristans fest, tre timmar sena. Det gjorde egentligen ingenting för festen började klockan två.
Vi valde att ta en taxi och träffade en riktigt trevlig chaffis, som bjöd på kakor och var allmänt trevlig- trodde vi. Sedan började han prata om att folk försvann spårlöst, sa fuck, fucked och fucking alldeles för många gånger och vi fick reda på saker som att om vi visade oss fulla på stan, offentligt, skulle vi "get fucked by Australia". Mycket udda man.
Festen var hursomhelst rolig och vi hade många roliga diskussioner och drack mycket vin, vad kan man säga, bakfyllan släpple i allafall. Dagen efter mådde vi mindre bra, men det var det värt.
I tisdags var jag också ute och festade med till en början bara Jason på Room. Där träffade jag världens grymmaste tjej- Lady Di! Hon var den grymaste personen någonsin och vi har seriöst haft precis samma barndom i mångt och mycket. Dock tappade jag bort min mobil och tror inte jag kommer att återfå den den här gången:( Otur, men har haft den i ett år och det är väl rekord för att vara mig:/ 



Buddah´s Day!

Söndagar har vi numera döpt om till Julias dag. Den är till för Julia och faktum är att vi faktiskt nästan ses varenda Söndag. Antingen softar vi, kollar film och äter hela dagen eller så hittar vi på något annat kul. För ett par veckor sedan var det Buddahs day här. Fed. Square förvandladest till ett minimalt buddistiskt tempel. Inte bara det, där fanns även Can-Can-dansare. Ni vet den där dansen när man visar röven, tuttarna och musen för alla som vill se och skriker högt. Ingen av oss förstod riktigt vad det hade med Buddha att göra,men viga var de iallafall.
Vi åt mat till överpriser också, det hör ju nästan till sådana där små festivaler. Mimmi tillbad även något högre väsen genom att slå på en klocka, buga och önska sig något, sedan fick hon ett armband för mödan.
Det var en härlig dag iallafall och vi gick promenader längs kanalen som rinner genom Melbourne och åt donuts i höstsolen.
Jag och Lisa
Julia
Mimmi i bön. "Gud hör bön". 

Promenad

Mimmi eller Lisa?

Min kamera har fått fnatt och har sedan vi kom hit levt sitt eget liv på något vis. Ibland slutar den andas för ett tag och ibland får den nog och dör. Ibland verkar den dock vilja mig väl och förevigar en del poser perfekt!
Mina nya fina brillor kom med, de fick jag av Julia, hon hade hittat dem och tyckte de var lustiga men gav bort dem då jag dog för dem. Les Specs är det också, ibland ska man ha tur.

Ska verkligen försöka ta med den i morgon, men vill den inte så vill den inte. Ibland tänker jag att jag börjar bli gammal, men så kommer jag på allt jag hunnit med redan och alla saker jag vill hinna med. Har faktiskt bott i England, Grekland och för att inte tala  om Alingsås;)
Har hunnit haft ett antal pojkvänner, träffat sjuka människor ( gör jag iofs fortfarande) och rest så mycket jag haft råd med. Nu väntar ännu en resa och så vill jag u stadga mig lite också. Med det menar jag lägenhet och jobb hemma i Sverige. 
Tyck jag är misslyckad, men jag tror ibland att det är vad jag vill. Hur vet man det förresten? Hur gör folk?! Ingen ordning och reda på mig alls nuförtiden. Hit och dit och överallt. But I like it!

Det bästa är att skita i internet. Mindre hemlängtan då.

Eftersom jag inte har internet hemma, utan roar mig med att sitta på Starbucks och dricka Chai-latte, kändes det för jävligt rent utsagt när jag fick syn på vad alla mina fina vänner har för sig. Examen, sommar, sol, fest och Liseberg, åka utomlands och jobba. Allt det där ni vet, fick mig att få en panikartad hemlängtan. Nej, funderar på att bojkotta skiten, för förutom det har jag inte direkt haft någon hemlängtan, mer längtan efter personer. Så alla snygga vänner! Kom hit! Bättre, större, mer, finare.
Nej, nu är det slut på självplågeriet här. Faktum är att jag trivs, jag har bra vänner här och ett bra jobb. Tiden går så fort här att jag undrar om det är något skevt med den här i Australien.
I morgon ska jag på en mexikansk fest hos min kollega Tristan! Yey! Äntligen lite fest i tillvaron! Lovar massa kort och såklart en grym kväll på det.
Dagens tips blir även denna bok, som jag inte kan sluta läsa. Tar med mig den överallt, det är nästan så att jag övervägde duscha med den. Dårens Dotter, heter den. Får mig att tänka på min farmor, Farbror Jan och så Pappa såklart. Läs den alla ni!

Regn Regn Regn

Så var längesedan jag bloggade igen. Vi har ju inte längre grannens internet och har inte riktigt prioriterat internet heller.

Livet i Melbourne börjar bli lite av ett vanligt liv, med jobb, vänner , fest och allt var det innebär. Jag gillar det, ger mig en falsk trygghet på något vis men samtidigt så funderar jag på vad nästa stopp blir. Letar ett till jobb, dagtidsjobb, för att kunna spara pengar och så vidare. I natt drömde jag att jag åkte hem och kom på, innan jag ens hunnit träffa hela min familj eller mina vänner att det var den mest värdelösa idén jag kommit på någonsin och beslöt mig för att åka tillbaka med första bästa plan hem och hann i tid till jobbet till och med.

Jag vet inte, det är väl sådan jag är på något vis. Spontan, full med idéer och rastlös som aldrig riktigt vet vad jag vill göra. Jag får följa med livet på något vis och inte tvärtom.

Tre av mina fina vänner tar examen efter 3-4 år av plugg. Grattis underbaringar, vad duktiga ni är! Får mig att bli lite sugen på att plugga också, jag menar, man måste ju ha en utbildning. Jag vet att det är många som avundas att jag är ute och reser och så vidare och ja, jag klagar inte. Jag tycker om frihetskänslan som resandet ger, men å andra sidan blir det mer som en dröm än ett liv och man kanske växer som människa och person, men det blir aldrig någon fast punkt i mitt liv. Jag vet inte, har haft många tankar om vad jag vill göra på sistone, jobba i Thailand, flygvärdninna eller börja plugga. Kanske flytta till en annan stad eller så, men är trött på att bestämma saker som aldrig blir av så jag försöker verkligen leva i nuet, även om det är svårt för mig. Just nu är jag lycklig i kalla Melbourne och det tänker jag fortsätta vara.

 

 

Så vad har hänt? En rolig sak var väl när jag, Eva, Alex och DJ från jobbet var tvungna att skaffa ett RSA ( australienskt alkoholtillstånd som man måste ha när man jobbar kring alkohol.) Det vräkte ner regn, gatorna var floder och vi hade bara två små paraplyer som vi var tvugna att dela, vilket betydde att hälften av oss var dränkta. Så går vi till platsen där Eva "var hundra procent säker" på att det skulle vara. Efter en halvtimme kom hon på att det visst inte var den adressen, så vi går till den andra plasten, bara några hus bort. De hade lektion och man var tvungen att vänta utomhus, vilket vi inte ville då de som sagt regnade en del. Vi beslöt oss för att ta en kaffe någonstans, men hittade inget café, så vi gick till en backpackers-pub nära Victoria Market. Inget kaffe, men öl. Haha! Vem gör sånt innan ett RSA?  En mycket underlig pub var det, med ett fejkträd mitt i puben, en gammal hund som gick runt och somnade på DJ:s fötter, dock en mycket trevlig ägare.

 

 

Oj, ingen kommer orka läsa den här texten insåg jag just. Men vad gör det, ni tittar ju ändå bara på bliderna;)
Ska dock bli bättre på att uppdatera, om jag inte blir för lat, vill säga. Får väl nästan be om ursäkt för det extremt bleka ansiktet jag fått. Alltså, jag har inte varit såhära grön-blek på flera år tror jag. Vantrivs verkligen, men det är inget att göra åt. Får dra upp längs kusten så fort jag sparat lite antar jag.

Saknar er alla därhemma!
Kyss och puss!
/Lisa

 


Grattis, älskling!

Idag är det bara din dag, min fina vän. Är ledsen att jag inte kan vara hemma och fira dig för vi skulle ha så roligt men när jag kommer hem firar vi allas  födelsedagar än en gång.
Är så glad att jag har dig som min vän och inte ens 1549 km kan stoppa oss. Jag älskar dig! 
All lycka, snuffan och snart ses vi igen! 
Grattis!

Tidigare inlägg
RSS 2.0